Öppet brev till Socialdepartementet - Familjehemspoolen

Öppet brev till Socialdepartementet

familjehemspoolen vadstena

Öppet brev från Familjehemspoolen till Socialdepartementet angående barnrättslig lucka i offentlig upphandling. Texten skickades till Socialdepartementet i mailform fredagen den 29 januari 2021. Vi ser fram emot att ta del av Socialdepartementets syn på saken!

Hej,

Jag är samordnare och verksamhetsansvarig för en privat verksamhet som tillhandahåller konsulentstödda familjehem till kommuner. Vi vill göra er uppmärksamma på en lucka i rättssäkerheten för barn i samhällsvård. Det handlar om kommuners krav i offentlig upphandling. Vissa upphandlare ställer krav som inte är förenliga med lagar och rekommendationer, och trots att vi informerar om detta så kvarstår de vid kraven. 

Vissa upphandlingskrav innefattar arbetsuppgifter som innebär ren myndighetsutövning. Kraven stämmer inte överens med Socialstyrelsens riktlinjer och går inte i linje med SoLPuL och det finns även skäl att titta på det utifrån artikel 16 i Barnkonventionen. Vi väljer att inte lämna in anbud i upphandlingar med dessa krav pga. att kraven innebär att vi överskrider våra befogenheter. 

Vi tror att kärnan i problemet är att upphandlarens upphandlingsunderlag inte granskas juridiskt av sakkunnig innan det publiceras. Det är oftast inget problem (t ex upphandling om visitkort, asfalt, snöröjning osv) men när det handlar om barn i samhällsvård så görs detta på bekostnad av barnets rättssäkerhet. Det är ett problem. Dels eftersom barn i samhällsvård redan är utsatta och deras rättigheter redan är begränsade, och dels för att det inte finns något naturligt sätt för barnen (eller för oss anbudsgivare) att protestera när kommuner ställer den här typen av krav. 

Vi som anbudsgivare har möjlighet att skriva en överprövning – men överprövningen bedöms uteslutande utifrån det konkurrensmässiga perspektivet i upphandlingslagstiftningen. Alltså HUR upphandlingen går till, inte VAD som upphandlas. Det finns inte någonstans att vända sig när det gäller det synpunkter på kravens innehåll och vilka rättsliga konsekvenser det kan ge för den som brukar tjänsten (barnet i det här fallet). Det finns en inbyggd förutfattad uppfattning i upphandlingslagstiftningen om att kommunerna vill upphandla det som är bäst för barnen (som inte alltid stämmer överens med vad som är bäst för kommunen). När vi aktörer ifrågasätter kraven behandlas vi som lata eller som besvärliga. Det är inte av lathet vi inte vill utföra vissa tjänster (och dessutom ta betalt för dem), utan om etiska principer och barnets rättssäkerhet. Rollfördelningen och insyn från myndigheten är jätteviktigt för dessa barn ur ett juridiskt perspektiv. Denna uppfattning delas av JO som alldeles nyligen kritiserade en kommun för hanteringen av en jourplacering i ett konsulentstött familjehem, kritiken framgår här:  https://www.jo.se/PageFiles/32246/5731-2019.pdf​ 

Vi känner till att offentlig upphandling inte ryms inom ert ansvarsområde och det har vi full respekt för, men samhällsvården ligger inom ert ansvarsområde och här finns det en barnrättslig lucka i systemet. En lucka som behöver täppas till. Det är i alla fall för viktigt för att låta bli att försöka. Vare sig Socialstyrelsen, IVO, Upphandlingsmyndigheten eller Konkurrensverket har svar på hur det går att komma åt detta problem, även om de förstår när vi beskriver det för dem. Varken IVO eller Socialstyrelsen kan kommentera enskilda kommuners upphandlingsunderlag (hette tidigare förfrågningsunderlag) och varken Upphandlingsmyndigheten eller Konkurrensverket har någonting med tjänsten/varan som upphandlas att göra. De är så hjälpsamma de kan, men det ligger helt enkelt inte inom någon myndighets ansvarsområde. Det är anledningen till att vi vänder oss till er.

Upphandlande myndigheter i Sverige förutsätts ha den kompetens som krävs och det krävs således inte att sakkunnig granskar underlaget innan en upphandling påbörjas. Dessvärre är verkligheten en annan och den barnrättsliga medvetenheten i vissa kommuner är uppenbart bristfällig. Det avspeglas i upphandlingsunderlaget och barn riskerar att fara illa utan att myndigheten känner till det. Med Barnkonventionen som lag borde även upphandlarens motiv, krav och barnrättsliga konsekvenser granskas och analyseras, i synnerhet när det gäller barn i samhällsvård som är en så sårbar grupp. Det är jättebra att noggranna granskningar av privata aktörer görs men det räcker inte när myndigheten har rätt att ställa vilka krav som helst, oavsett vad lagstiftaren och myndigheterna säger/rekommenderar. 

Det finns ett dokument med sammanställda krav som belyser problemet. Jag skickar den gärna om det finns intresse av att se konkreta exempel.

Vänligen

Caroline Åkerhielm
Aukt. Socionom
Samordnare
www.familjehemspoolen.se