Debattartikel i Socionomen

Debattartikel i Socionomen 

I socionomen #6 2018 skrev Familjehemspoolens samordnare följande artikel. SKL replikerade, men av upphovsrättsliga skäl hänvisar vi till tidningen Socionomen för att ta del av svaret.

 

 

Höjt bidrag till alla barn?

En grupp som löper stor risk att hamna i en ekonomisk besvärlig situation i framtiden är barn som är placerade utanför hemmet. Forskning visar att ungdomar som efter avslutad placering ska flytta till eget boende generellt sett har sämre förutsättningar än sina jämnåriga kamrater att slussas in i vuxenlivet. Stödet hemifrån kan av olika orsaker svikta, och ibland helt utebli. Unga vuxna har många gånger behov av ekonomiskt stöd från sitt nätverk till en början, och för ungdomar som varit placerade hela eller delar av sin barndom är det långt ifrån en självklarhet.

Barnbidrag betalas ut till alla föräldrar som har barn i Sverige och är idag en del av den ekonomiska familjepolitiken som har till syfte att ”bidra till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer”. Vad som sällan diskuteras är att barn i samhällsvård inte omfattas av detta ekonomiska stöd. I de fall barn/ungdomar är placerade på HVB skickar socialnämnden en begäran till Försäkringskassan som i sin tur betalar ut barnbidraget till kommunen. För barn som är placerade i familjehem utbetalas barnbidraget till familjehemsförälder, men motsvarande belopp dras enligt SKL’s rekommendationer av från familjehemmets omkostnadsersättning, och på så sätt är det istället kommunen som tar del av dessa öronmärkta pengar.

Särskilt tydligt blir det när barnbidraget höjs. ”Genom att investera i barnfamiljer och deras ekonomiska situation stärker vi jämlikheten och den svenska modellen”, säger finansminister Magdalena Andersson. Men höjningen gynnar överhuvudtaget inte placerade barn. Rent krasst är det istället kommunerna som tjänar på höjt bidrag för placerade barn.

I en forskningssammanställning från Unicef Sverige (Barn och Samhällsvård, 2016) beskrivs att bland gruppen placerade barn finns en överrepresentation av barn som kommer från underprivilegierade samhällsgrupper. Detta i kombination med att placerade barns välfärd inte når upp till samma nivå som de barn som bor hos sina föräldrar gör att samhället har ett särskilt ansvar för dessa barn och ungdomar. Rimligt vore att värna deras förutsättningar med riktade insatser, inte att de ska exkluderas från allmänna bidrag.

Att kommunerna inte vill riskera att barnbidraget används till fel ändamål är rimligt, men på vilket sätt är det egentligen mer rimligt att barnbidraget istället försvinner in någonstans bland kommunens alla konton? Min övertygelse är att pengarna gör större nytta hos barnet/den unge själv än hos kommunen. Även om dessa ungdomar beviljas ekonomiskt bistånd för att kunna flytta till eget boende så är det en annan sak att använda sina egna medel – i synnerhet för någon som har varit placerad i samhällsvård hela/delar av sin barndom. Så tänk om kommunen kunde avsätta barnbidraget till den placerade, eller ge familjehem/HVB i uppdrag att spara barnbidraget till barnet/den unge under placeringstiden istället?

Med tanke på vad vi vet idag om denna grupps förutsättningar så vore det mer än rimligt att även de gynnas när allmänna bidrag höjs.

I vintras mailade jag till SKL angående dessa frågor, men har hittills inte fått något svar.

 

Caroline Åkerhielm,  aukt. socionom

Familjehemspoolen
Tel: 076 760 76 08
E-post: info@familjehemspoolen.com